Ett clearingnummer är något som alla människor i Sverige har, åtminstone om man är innehavare av ett bankkonto. Clearingnumret förklarar nämligen vad det är för bank som du använder dig av och används som en form av identifikation. Numret kan bestå av antingen fyra eller fem siffror och hur många just du har beror således på vilken bank du använder dig av.
Clearingnumret kommer du att använda dig av vid ett flertal tillfällen under ditt vuxna liv. Du använder dig av det när du har fått ett lån beviljat och ska lämna ut information om ditt bankkonto, men du använder det också i samband med transaktioner och överföringar från en bank till en annan. Clearingnumret beskriver då vilken bank som överföringen ska gå till.
Löpnummer och clearingnummer
Har du ett svenskt bankkonto så har du både ett löpnummer och ett clearingnummer. Clearingnumret är de siffror som befinner sig innan bindestrecket, medan löpnumret är de resterande. Det är åtminstone så det visar sig på de allra flesta banker, men variationer kan förekomma. Ett löpnummer består vanligtvis av sju eller fler siffror. Det gör att du får ett bankkontonummer med sammanlagt 11 siffror, som är uppdelade i två olika delar.
Dessa två delar består alltså alla svenska bankkonton av, men hur man benämner sitt bankkonto kan variera. Vissa banker väljer att endast låta löpnumret benämnas, medan andra väljer det fullständiga och 11-siffriga alternativet. Clearingnumret används alltså för att beskriva vilken bank ett specifikt bankkonto tillhör.
Clearingnummer vid en överföring
Ett clearingnummer behöver du alltid använda dig av om du ska överföra pengar från en bank till en annan. Idag kan man föra över pengar med hjälp av Swish, och då behövs inget clearingnummer eller löpnummer anges. Detta gäller dock enbart för den som gör själva överföringen. För att kunna skicka eller ta emot pengar med Swish behöver kontot kopplas till appen.
Vid en överföring ska alltså både clearingnummer och löpnummer anges. Clearingnummret anges alltid först och därefter anges löpnumret. Även om användandet av clearingnummer är svenskt, så är det många utländska banker som har samma typ av system, eller något som åtminstone liknar den svenska kodningen. Ska du göra en utländsk överföring behöver du dock inte fundera över clearingnummer. I dessa fall brukar man använda dig av BIC för att transaktionen ska nå rätt bankkonto, bank och land.
Hitta ditt clearingnummer
Ibland kan det vara så att man helt enkelt inte vet vilket clearingnummer man har, men det finns lösningar på problemet. På internet kan du hitta ett flertal sidor som listar alla storbanker i Sverige och vilket clearingnummer som dessa har. Som tidigare nämnt är det vanligast att ha en kod på 4-5 siffror, men vissa banker väljer att ha en clearingnummer-serie. En clearingnummer-serie är flera olika clearingnummer, som ändå går till en och samma bank. Vill du inte använda dig av en hemsida eller har du inte tillgång till internet kan du med fördel kontakta din bank och fråga vilket clearingnummer som gäller. Dessa två är det absolut snabbaste och säkraste sätten att få tag på koden.
Är ett clearingnummer ett måste?
I Sverige använder sig alla banker av ett clearingnummer som en form av identifiering. Vill du använda dig av ett svenskt bankkonto kommer du alltså att behöva ha ett clearingnummer. Tycker du att det är jobbigt att memorera detta kan du sköta transaktioner och överföringar med Swish, men att veta om sitt clearingnummer är nödvändigt i många andra situationer, t.ex. när du ska lämna ut dina kontouppgifter till en ny arbetsgivare eller när du ska ta ett lån och behöver ange vilket konto du vill att pengarna ska sättas in på.
Lämna ett svar